Hylla modet!

Jag går min egen väg. Och blir frustrerad när modet inte räcker till. Andra upplever mig som modig. Och visst, jag är ofta modig. Kastar mig ut. Gör saker jag inte har koll på. Samtidigt kan jag inte längre hålla räkningen på alla de gånger jag avstått. Valt att hålla tillbaka mig själv för att det där riktigt helhjärtade modet inte varit på plats. Alla de gånger jag lagt energin på att passa in istället för att våga vara äkta (vilket för mig ofta leder till dåliga resultat och energiläckage). 

Samtidigt… Varje gång jag tar steget ut i det obekväma känner jag mig levande. Det finns en tjusning i det obekväma. Då vet jag att jag är på väg. Och jag älskar att utveckla. Göra skillnad på riktigt. Ser jag något som kan förbättras kan jag inte låta bli att försöka utveckla. Jag älskar verkligen förändringsresor med lyckliga slut. De som blir början på något nytt!

Att jag utbildar i mod och hjälper andra att hitta sitt helhjärtade mod är ingen tillfällighet. Snarare resultatet av min livsresa. Ur all min ‘modfrustrationer’ har de växt fram erfarenheter av att göra ändå, metoder för att bygga mod och ett genuint intresse för hur vi tränar vårt eget inre mod.

Stig ur komfortzonen!

Att inspirerar och visa vägen till det helhjärtade modet är mitt sätt att bidra till den värld jag längtar efter. En värld där vi vågar vara äkta i oss själva och  ut till andra. För att komma dit behöver vi ärligt och öppet prata om och träna oss i helhjärtat mod. Och nej, det är inte en bekväm resa.

För att våga visa oss äkta behöver vi lämna komfortzonen. Ta av oss masker och rustningar. Våga mötas på riktigt, sårbart, öppet och ärligt . I varje äkta möte öppnas också dörren till personlig utveckling. Och ibland finns den största utvecklingen i det nakna mötet med oss själva. Samtidigt kan vi hjälpa oss själva genom att vara i kontakt med andra när vi står där fångade i våra egna inre rädslor, hjärnspöken och personliga hinder.

Idag vet jag att det är lättare att bryta möster och skapa nya vanor när jag är tillsammans med andra. När jag öppet, sårbart och avklätt delar motgång och medgång med människor som också lämnat komfortzonen, utmanar sig själva och har tillit till processen.  Resultaten blir hållbara och kraftfulla när vi tar stöd i varandra. 

Att träna sitt eget helhjärtade mod är en förändringsresa. Vilken komfortzon är det dags för dig att stiga ur?

Modet att bli företagare satt långt inne

Att driva eget, den tanken leker jag med redan i 25 årsåldern. Runt 35 tar jag mod till mig och startar första företaget. Småbarnsåren och ett roligt jobberbjudande gör att jag lägger ner. Nu, närmare 50,  är jag igång igen. Njuter i fulla drag av att driva mitt eget företag på heltid. Vissa dagar iallafall. Det  finns en hel del obekväma dagar också, fyllda med ‘hur ska det här gå-känslor’ och rädslor.  

Att bli egen företagare har påverkat allt i mitt liv. Min syn på mig själv, mina relationer och mitt förhållningssätt till pengar. Min familj har påverkats av mitt val att göra resan från anställd till företagare. Min företagssatsning gör att vi pratat mycket mod. Både mod att lyckas och att misslyckas.

Det blir viktigare och viktigare att vara en modig förebild för min tre tjejer. För mig har det länge varit en dröm att bygga upp och driva ett framgångsrikt företag. Nu gör jag det! Glädjen är stor för mig när jag genom mitt företagande, får visa min tre fantastiska döttrar: Du kan övervinna din rädsla. Du kan göra det du vill. 

Min modträning som anställd…

Ledningsgruppen i Burlington varuhuset planerar och prioriterar inför en stor förändring. Den tejpade tidslinjen på golvet ger översikt. Realistisk mängd aktiviteter? Rätt ordning?

NBV

´Där ska jag jobba’ säger jag modigt till min kompis. Det är studieförbundet NBV:s Malmökontor vi cyklar förbi på väg hem, under gymnasietiden. Det blir 17 år med folkbildning och idéburen verksamhet. Jobbar mest med utvecklingsarbete och projekt. Det ger mycket modträning att trampa nya stigar. Gör uppehåll för högskola: Programmet i pedagogik med inriktning hälsopromotion. Jag blir mamma. Och i NBV växer jag från ny i arbetslivet till modet att tro på mig själv som utvecklingsansvarig på Sverigenivå.

IKEA

I 10 år lever jag min dröm: att arbeta på IKEA. Det är på skakiga och osäkra ben jag byter till en global affärsmiljö. Värderingarna, människorna och arbetskulturen drar mig dit. Och gör att jag trivs. Den globala miljön utvecklar mig och testar mitt mod många gånger. Oftast arbetar jag som Change Manager i olika globala projekt.

Många höjdpunkter blir det. Här är två:

Wow! Jag uppfinner och genomför det globala förändringskonceptet för Aktivitetsbaserade kontor på IKEA. I två år tänker jag beteende förändringar dygnet runt. Gör så att IKEA värderingarna blir praktiska handlingar i den fysiska arbetsmiljön. Och vilket team vi är som jobbar tillsammans. Underbart!

Vilken ära! Jag samskapar med ledningsgruppen för IKEA varuhuset i Burlington, Kanada. De vill ha bättre och större resultat av alla förändringar de gör. Deras behov styr och jag blandar individuell coaching, team utveckling och ren praktisk förändringskunskap. Resultatet blir en vitamininjektion som ger utdelning i verksamheten direkt. De ser mig som ‘adopterad’. Jag lämnar en del av mitt hjärta där.

Familjen är mitt hjärta

Fyra personliga frågor

Helhjärtat och Sant.

När jag lever mina värderingar kommer jag åt hela mig, all min kompetens. Då är jag den Lotta, mamma, partner, vän jag vill vara. Jag behöver vara grundad, modig, öppen och nyfiken för att fullt ut våga leva helhjärtat och sant.

Jag blir glad av hur små saker för mig blir till stor hjälp för dem. Det är lätt för mig att hjälpa som alltid bott i Sverige och vet vad som finns och hur det funkar här. Och så får jag slå hål på mina egna fördomar. Varje gång vi ses förstår jag att sann integration är ömsesidig och kräver både mod och sårbarhet

Nej, jag gjorde inte det. 2013 precis innan jag blir sjukskriven på halvtid för utmattningssyndrom har jag tappat perspektivet på det mesta. Ser inte alla stressbeteende jag skaffat mig. Känner bara tröttheten och tårarna som inte ville sluta rinna… Jag är tacksam för de modiga inre och yttre förändringar jag genomförde då. Idag är jag mer kärleksfull mot mig själv (och andra).

I tre veckor är vi på Filippinerna. Som vi gråter när vi kramar alla för att åka hem. Blundar jag känner jag sanden mellan tårna, de nyfikna ögonen som följer hur jag stryker pärlplattor. Jag hör hur vår 5-åring och barnen i fiskebyn möts i lek bortom ord. Jag ser min man och våra två tonårstjejer tvätta sotiga armar och svett efter jobbet med kokosnötter. Längtar jag tillbaka… Absolut!

Ser du halsbanden av indianpärlor? Det stora pärlburkarna vi har med oss går åt. Det bor mycket glädje i att göra sitt eget halsband!

Från vårt familjealbum

Vi älskar att resa! Strapatsrika upplevelser och roliga minnen från olika delar av världen har flätat samman vår familj. Under våra resor är vi nära. Tillsammans med varandra långt bort från vardagens tjat. 

Mod att göra det du drömmer om? Kontakta Lotta