Hej!

Tillit, en av sakerna jag hade bestämt mig för att jobba med under
en helgretreat jag var på nyligen. Så jag tog med mig frågan om tillit
ut på lördagens skogspromenad.

Och där bland rötter och mossa, under bladverkets trygga tak inser jag att jag
ofta ger bort tilliten till någon annan. Låter tilliten bo utanför mig själv.
Investerad i andras förmågor istället för mina egna.

När jag mediterar, använder jag en app. Härligt på ett sätt men under ytan bor
en osäkerhet kring om jag kan hitta fokus helt på egen hand. Först när jag kände
tillit till någon annan, som jag också kunde köpa en utbildning hos, vågade jag
starta företaget jag drömde om.

Hur är det för dig?

– Var bor du din tillit – hos dig själv eller låter du den flytta in hos andra?

– När i ditt liv har du lagt över tilliten till någon annan?

– Vad blir annorlunda för dig när du har tillit till dig själv?

Skriv till mig och berätta.

Klicka här och dela dina tankar och erfarenheter med mej i ett mejl. 

Tillit som dörröppnare

Det är mycket som blir möjligt med tillit till mig själv. Tillit behöver tid, gränssättning
och ärlighet för att växa. Hur vi bygger tillit pratar vi mer om längre fram.

Nästa gång vi ses strålar adventsstjärnorna i fönstret. Det ser jag framemot.
Tills dess, skriv gärna.

Och inspireras av några Brené Brown ord:

Vi är författarna till våra egna livsberättelser

Tillitsfyllda hälsningar

Lotta